tisdag 15 juni 2010

Äntligen!



Äntligen äntligen har jag fått min offentliga gestaltning avklarad! Det blev en välkomstskylt till alla mina grannar (och mig själv) i Biskopsgården.


Det hela började i höstas när media rapporterade om idel hemskheter i Biskopsgården och det verkade finnas en allmän idé om att man behövde skyddsväst för att besöka min del av gbg. Eller egentligen började det nog sommaren innan när Lidl bestämde sig för att spränga bort ett halvt berg här på sommarvädersgatan för att bygga affär.

Så i alla fall, där på hösten, så var jag på möte i folkets hus för oss som bor här. Det var någon där från bo-bra gruppen som sade att det var så fint att det blivit "uppsnyggat" på sommmarvädersgatan för att det var porten till Biskopsgården. Vilket förvånade mig, för det första man ser när man kör in i Biskopsgården numera är ju alltså Lidl och lågprishets. Det verkar i och för sig som att Lidl slagit stort sedan det öppnade, men jag tänker att litet mer än mataffärskunder är vi väl som bor här?

Men idén om att det skulle finnas en port in i Biskopsgården lockade mig -att de flesta som har cyklar eller kör bil hem kör på en viss väg.
Jag har ända sedan jag flyttade hit känt att Biskopsgården är ett bra område. Grannarna är trevliga, omgivningarna likaså, det händer grejer både här och där och folk engagerar sig. Men enkäterna i invånarpanelen fokuserar på hur rädd man är för att gå på olika platser i området och media använder Biskopsgården som någon slags klysché för dåligt, misslyckat och laglöst bostadsområde, inte minst i höstas.

Det var här jag började tänka att den bästa platsen att göra min offentliga gestaltning på vore på Sommarvädersgatan och att jag ville göra någonting som fokuserade på att här är våra hem och att det är bra.

Det blev som sagt en liten "välkommen hem"skylt, den är i papp och målad med akryl så det kommer förmodligen inte vara så länge även om den får sitta kvar. Men det kändes bra att göra det i alla fall, som ett tack till fina Biskop som ger mig ett fint hem att bo i och trevliga grannar.

 Jag tror det är bra med kommunikation emellan oss som bor här om Biskopsgården, så vi i alla fall ibland slipper oengagerad skräckjournalistik när vi skall bilda oss en uppfattning om vårt eget område. Så finns ju alltid den eminenta lilla tidningen Vi i Biskopsgården och en del bloggar för Biskop- och Hisingofiler.