...fortsättning följer

Hade tänkt att jag skulle fixa en ny blogg efter detta att gå vidare med, men nu har jag fått ett uppdrag som ligger så nära mitt senaste projekt på Hdk att det känns mer rätt att fortsätta tankegångarna här istället.

Nu bor jag ju i Norrköping. Norrköping är en fin stad och här finns en hel del engagemang. Bland annat en pridefestival, den är inne på tredje året nu. Årets tema är "Tillgänglighet och öppna rum". Jag har varit med på ett planeringsmöte och festivalens program är späckat med intressanta och roliga punkter. Bland annat skall det vara en hel del konst i en gammal verkstadslokal och det är där jag också skall vara.

I denna lokal kommer förhoppningsvis många människor röra sig under festivalens "viktigaste" dag och mitt bidrag till utställningen skall alltså vara ett deltagande konstverk. Någonting som lockar besökarna att också uttrycka sig eller ta ställning. Eller ja, det får nog egentligen vara vad som helst men jag vill att de skall utmanas att "träna sina medborgliga muskler", som Pocha Nostra så vackert och inspirerande uttryckte det.

Temat "Öppna Rum" korresponderar med demokrati och deltagande och jag tror att det skulle kunna bli bra detta, om jag får/tar mig tid att vässa mina tankar. Skitkul!

Transformation.

Under 12 timmar har detta växt fram!

Rörelse

Fattar inte att jag inte hört om denna blogg förut! Ni måste kolla in den om ni inte redan gjort det. Och när ni gjort det, kolla svtplay-avsnittet om Gina Dirawi, bloggens upphovskvinna också. Mycket inspirerande tankar om att skapa rörelse i samhället...

Sitter och tittar på en jättefin dokumentär om ett av mina absoluta favoritpojkband. Den avhandlar grupparbete och grupp-processer ur ett intressant perspektiv och pojkarna (som nu närmar sig medelålders) har en hel del insikter som de delar med sig av. Skynda er att titta, för den ligger bara kvar en vecka till!

Såhär:

Nu har jag varit och grundat litet för vad jag hoppas kan bli ett Bildens Påverkanstorg de kommande (väldigt få) dagarna innan redovisningen. Jag började med ett påstående. Hoppas någon känner sig pigg på att utveckla/motstrida påståendet.


Röjde en plats...

litet material...



Påbörjade:



Det blev litet som denna lilla figur, om vilken en annan inspirationskälla gjort mycket bra musik.

Litet pictures

Jag vet att jag var litet dålig på att lägga in bilder på det jag höll på med en period. Och bilderna är ju viktiga, för de är ju den enda dokumentation jag har. Så nu smäller jag upp dem, med mer eller mindre text.

Brev till DIG med Anette. Vi tog byggstenarna i vårt tidigare bygge och gjorde figurer som fick sin talan i form av brev. Det blev ganska snälla, men ändå litet tvingande saker de sade. Breven hamnade litet här och var där människor vi inte känner kunde hitta dem.





Lego med Sara:







Leker med Eld med Sara och Annafrida:









Litet farligt med Björn och Carl.

Liten vänding

Efter handledningenfunderingar. Inte göra för stort -ok. Fortsätta bygga. Summera och sammanfatta.

Igår läste jag i min bok om konsten och revolutionen om hur de stora demonstrationerna och sociala forumen som duggade som tätast under 2000talets början spelat ut sin roll. Och att de inte bidrog med så mycket till revolutionen, utan snarare likriktade rörelsen, skapade ytliga konflikter och verkade religiöst snarare än politiskt. Det lät jäkligt trist. Allra tristast var det påståendet att 2000talets sociala och politiska rörelser saknar självkritik och arbetar i samma hierarkiska former som de makter de motarbetar. Dessutom var dessa former av samarbeten inte längre möjliga att genomföra på grund av ökat polisvåld. Suck.

Jag och Matilda började diskutera vad vi uppfattat som positivt med rörelsen. Jag började tänka på den sortens förhandlingar som kändes vanligare då än nu (några få år senare). En typ av förhandling som jag känner som "påverkanstorg". På Attac's svenska sidan står att läsa:

"Årsmötet öppnas på traditionellt vis med öppningsceremoni och formalia. Därefter presenteras kort de punkter som årsmötet ska fatta beslut om. Varje punkt som presenteras blir sedan en station på torget och får en egen geografisk yta. Dessa ytor kan ligga i samma lokal eller vara utspridda i olika rum. Vid varje punkt finns sedan en ansvarig diskussionsunderlättare vars uppgift är att lyssna, samordna och utveckla diskussionerna. Underlättaren ser till att alla förslag, motförslag och kommentarer skrivs ned på lappar som sätts upp på torget så att alla som går runt till de olika punkterna kan ta del av vad tidigare medlemmar sagt och argumenterat för. Underlättaren ska också, om möjligt, se till att jämka förslag som är snarlika eller försöka bena ut olikheterna i de förslag som läggs. Det är viktigt att varje medlem antingen muntligen eller via lapparna kan följa hur diskussionen har förts av de som tidigare befunnit sig på stationen.

Påverkanstorget brukar vara öppet ett par timmar och under den tiden kan medlemmarna gå runt till de olika stationerna och stanna till vid just de punkter som de själva tycker är viktigast och intressantast. Man väljer alltså helt och hållet själv hur mycket tid man vill spendera på påverkanstorget och vilka frågor man vill diskutera mer än andra."

När jag idag tänker på saken mer, ser jag att denna form att bedriva förhandlingar på påverkat mig mycket. Vetskapen om att man kunde fatta beslut på detta sätt. Att man kan ta ett färdig förslag och i en dynamisk, platt process, förändra det.

Nu tänker jag mig ett liknande sätt att arbeta med bild. Inspirerad av 2000talets rörelser och en bildlektion från HDK där vi turades om att teckna av ett stilleben på samma papper. Är det möjligt att genomföra? Kan jag skapa lämpliga ingångar? Kan jag få fatt på människor som är villiga att försöka innan tiden för detta projekt tagit slut?

Känns i alla fall spännande att pröva, så jag tror jag gör det istället för att fortsätta mitt byggande!